Finns de nått i världen ja hatar så är de att behöva anpassa sig efter andra och tyvärr måste man göra det dagligen på både arbete och i hemmet..
vissa saker gör man automatiskt för de känns självklara men när de blir påtagligt blir jag så fruktansvärt irriterad. jag flyttar om mindre än två veckor, yeey, dock är ja tvåhundra procent säker på att ja inte kan spela hög musik efter klockan tio där, de vet jag att ja kan göra i min nuvarande lägenhet men ändå är de min närmsta som hindrar mig..
finns de nån tid ja blommar ut rejält på så är de den stunden som ja får ösa på musik och städa eller göra vad jag nu tycker är roligt, sjunga och dansa med som om ingen ser eller hör mig, den ynka tiden ja får som, ja kan göra det, den ska ja begränsa med en ljudnivån -15 på min förstärkare, min lust försvinner i exakt samma takt som man sänker från 0 till -15 blääää
vill inte starta gruff med pojken å nånstans måste ja ju få ventilera..
Det är ju mitt bästa humör som han tar bort när han säger så /: ja bor här, står som hyresgäst men måste ändå ändra på saker i mitt egna hem, på mig själv!
ajja nog om musiken..
livet i andra meningar är kaos som helvete, kroppen mår kasst och min hjärna ballar ur av alla tankar snart tyvärr.. tack gode värld för att min hund är inne i en bättre å lättare period nu iallafall, för en vecka eller så har han varit de iallafall, är så lycklig att ja tog just honom<3 b="" nbsp="">
känns som både han å missarna känner av att nått är tokigt, kanske med både mig å vardagen, lägenheten är som en misär rent ut sagt, försöker ändra på de varenda dag men de kommer alltid käppar i hjulet, hatar att känna att ja inte kan skriva vad som helst här, de har jag alltid kunnat innan, men med rädsla för att olämpliga människor ska läsa såär de lika bra att hålla käften.. de värsta är att vissa grejer som ja går å håller på bara blir större å större och ja kan inte prata om dom.. kanske borde börja skriva dagbok igen, vet inte om de skulle hjälpa..
har fått tillbaka min panikångest som ja hade för några år sen tyvärr, kommer nästan lite varje dag, blir stressad av i princip obefintliga saker som ja bara borde rycka på axlarna åt.. känslan av att inte vara trygg i sig själv, av att inte kunna påverka sin vardag och stora delar av sitt liv, känslan av begränsning och hur klumpen i magen växer av stress, orostankar och annat..
ibland vill man så mycket men får eller har ingen möjlighet till det, helt handlingslös blir man.. lust har ja inte haft på några veckor, större delen av dygnet har ja klumpen av gråt i magen, ja liksom vet att ja kan bryta ihop för minsta lilla, men kanske inte vet varför ... ja sover som på nålar, hittar ingen bekväm ställning, vrider och vänder mig.. imorse är ett lysande exempel när ja hörde att sizzor välte mitt påskris, på mindre än fem sekunder studsa ja upp ur sängen å hade bilden glasklar över vad som hade hänt, klarvaken va ja, sen somnade ja inte om på nästan två timmar efter, när ja inte kan somna om så tidigt då vet jag att de är nått fel!
jag är fel!
nu ska ja sätta mig å plugga om inte tv,n lyser för mycket på min sambo när han ska sova /:
ja, ja är en bitterfitta och måste gnälla för annars blir min klump ännu större, vet att han försökte a gullig å kopromissa lite med ljudet men det kvittar, för vill ja lyssna på musik ska de va på riktigt, att sänka musiken för mig är som att gå in för nått halvhjärtat och det är inte jag!
Nu spelas: inte ett skit tyvärr
Jag ser fram emot: att få flytta och få hem min sköldpadda som ja inte vet va ja ska döpa
vissa saker gör man automatiskt för de känns självklara men när de blir påtagligt blir jag så fruktansvärt irriterad. jag flyttar om mindre än två veckor, yeey, dock är ja tvåhundra procent säker på att ja inte kan spela hög musik efter klockan tio där, de vet jag att ja kan göra i min nuvarande lägenhet men ändå är de min närmsta som hindrar mig..
finns de nån tid ja blommar ut rejält på så är de den stunden som ja får ösa på musik och städa eller göra vad jag nu tycker är roligt, sjunga och dansa med som om ingen ser eller hör mig, den ynka tiden ja får som, ja kan göra det, den ska ja begränsa med en ljudnivån -15 på min förstärkare, min lust försvinner i exakt samma takt som man sänker från 0 till -15 blääää
vill inte starta gruff med pojken å nånstans måste ja ju få ventilera..
Det är ju mitt bästa humör som han tar bort när han säger så /: ja bor här, står som hyresgäst men måste ändå ändra på saker i mitt egna hem, på mig själv!
ajja nog om musiken..
livet i andra meningar är kaos som helvete, kroppen mår kasst och min hjärna ballar ur av alla tankar snart tyvärr.. tack gode värld för att min hund är inne i en bättre å lättare period nu iallafall, för en vecka eller så har han varit de iallafall, är så lycklig att ja tog just honom<3 b="" nbsp="">
känns som både han å missarna känner av att nått är tokigt, kanske med både mig å vardagen, lägenheten är som en misär rent ut sagt, försöker ändra på de varenda dag men de kommer alltid käppar i hjulet, hatar att känna att ja inte kan skriva vad som helst här, de har jag alltid kunnat innan, men med rädsla för att olämpliga människor ska läsa såär de lika bra att hålla käften.. de värsta är att vissa grejer som ja går å håller på bara blir större å större och ja kan inte prata om dom.. kanske borde börja skriva dagbok igen, vet inte om de skulle hjälpa..
har fått tillbaka min panikångest som ja hade för några år sen tyvärr, kommer nästan lite varje dag, blir stressad av i princip obefintliga saker som ja bara borde rycka på axlarna åt.. känslan av att inte vara trygg i sig själv, av att inte kunna påverka sin vardag och stora delar av sitt liv, känslan av begränsning och hur klumpen i magen växer av stress, orostankar och annat..
ibland vill man så mycket men får eller har ingen möjlighet till det, helt handlingslös blir man.. lust har ja inte haft på några veckor, större delen av dygnet har ja klumpen av gråt i magen, ja liksom vet att ja kan bryta ihop för minsta lilla, men kanske inte vet varför ... ja sover som på nålar, hittar ingen bekväm ställning, vrider och vänder mig.. imorse är ett lysande exempel när ja hörde att sizzor välte mitt påskris, på mindre än fem sekunder studsa ja upp ur sängen å hade bilden glasklar över vad som hade hänt, klarvaken va ja, sen somnade ja inte om på nästan två timmar efter, när ja inte kan somna om så tidigt då vet jag att de är nått fel!
jag är fel!
nu ska ja sätta mig å plugga om inte tv,n lyser för mycket på min sambo när han ska sova /:
ja, ja är en bitterfitta och måste gnälla för annars blir min klump ännu större, vet att han försökte a gullig å kopromissa lite med ljudet men det kvittar, för vill ja lyssna på musik ska de va på riktigt, att sänka musiken för mig är som att gå in för nått halvhjärtat och det är inte jag!
Nu spelas: inte ett skit tyvärr
Jag ser fram emot: att få flytta och få hem min sköldpadda som ja inte vet va ja ska döpa
